onsdag 27 april 2011

Utvecklingssamtal

Denna vecka ska jag ha mitt livs första utvecklingssamtal. Nåja, utvecklingssamtal (eller var det kvartsamtal på min tid?) har man ju varit på, men aldrig som lärare.

Detta känns lite läskigt nu när det börjar närma sig.
Hur gör man? Vad säger man?

Har ni några tips till en rookie?

3 kommentarer:

  1. Utgå från de skriftliga omdömena och låt elev/föräldrar läsa igenom dessa innan ni har samtalet. Då är alla parter förberedda på bästa sätt och fokus för dig behöver inte vara att sitta och läsa upp vad andra lärare har skrivit i alla ämnen (visst arbetar du på "högstadiet?).

    Låt eleven stå i centrum under hela samtalet, det är ju dennes kunskapsutveckling som ska avhandlas. Var mer lyssnande än talande även fast det är du som är samtalsledare. Skapa en trygg atmosfär genom att vara personlig, utan att för den skull bli ytlig.

    Sätt upp ett antal personliga och realistiska mål som eleven ska försöka nå upp till. Som kortsiktigt mål kan vara att sticka klart vantarna i slöjden och som långsiktigt mål är kanske att stå och prata inför en större grupp. Viktigt att det tydliggörs i IUP vem som ansvarar för att dessa följs upp.

    Sist men inte minst. Var dig själv och känn inte att du måste kunna svara på alla frågor som föräldrarna kommer med. Ibland kan föräldrarna vilja diskutera organisatoriska frågor (du kanske är den enda kontakten som de har med skolan) och då är det kanske rektor som ska kontaktas istället. Du är ju proffs på din undervisning men kan inte stå till svars för alla andra på skolan eller varför schemat ser ut som det gör.

    Det viktigaste är Mötet och att få igång en bra dialog. Eleven måste få känna att Du som mentor lyssnar och är intresserad av vad hon/han har att säga och föräldern vill känna sig trygg i att Du ser elevens behov och har ambitionen att leda deras barn framåt och uppåt.

    SvaraRadera
  2. Ett enda tips: hälsa varmt på eleven först, och låt gärna eleven presentera sin förälder/sina föräldrar för dig (man kan hinta med en liten fråga i stil med 'är det här din pappa?' med blicken kvar på eleven en kvarts sekund för att hjälpa till, men ibland nappar de bara inte och då får man låta det vara så). På så vis placerar du eleven i centrum från första ögonblicket, och fokus hamnar rätt i samtalet.

    Nej, ett tips till förresten - det gör inget om du är lite nervös, det syns inte alls så tydligt som man själv tror.

    SvaraRadera
  3. Tack för bra tips! Vi får se imorgon hur det går! :)

    SvaraRadera